Efter andra världskriget och ett sönderslaget Europa samarbetade regeringar, organisationer, enskilda för att hjälpa överlevande att återta vardagslivet. Idag behöver människor på liknande sätt andra människors stöd för att undkomma outhärdliga livsvillkor, krig, förföljelse – och naturkatastrofer. Det sistnämnda inte sällan orsakat av storskalig markexploatering med konsekvenser som torka, erosion, översvämningar och i slutändan brist på odlingsbar mark, färskvatten och livsmedel. Ett förhållande som förra årets miljö- och klimatmöte COP21 i Paris särskilt uppmärksammade genom en resolution med krav på stärkta rättigheter för migranter. Kanske inspirerade COP21-mötet till FN:s första toppkonferens om flyktingar och invandring, arrangerad i september 2016, se New York-deklarationen. Sverige, som tidigare legat väl framme med humanitär flyktingpolitik, avvek trots kriget i Syrien och Irak från den egna linjen och införde under året begränsningar i asylrätten och rätten till anhöriginvandring, se debatt GP.  Ytterligare fakta och debatt om kriget från UNHCR och IMO, här senast från 2017.

För den som inte varit med om att tvingas lämna sitt hem, förlora släkt och vänner och medborgarstatus, tillägna sig ett nytt språk i ett nytt land samtidigt som en löper risk att sändas till olidliga eller dödligt hotande förhållanden, kan flyktingsituationen framstå ogripbar. Att via läsning försöka föreställa sig läget ökar både kunskapen och förståelsen. I den svenskspråkiga litteraturen finns många verk som uttrycker och gestaltar erfarenheter av migration och hemlöshet, bland klassikerna exempelvis Selma Lagerlöfs ”Bortbytingen” om gränslöst föräldraskap, i samlingen Troll och människor från 1915, Vilhelm Mobergs Utvandrarna från 1949 och Invandrarna från 1952, Nelly Sachs dikter i Flykt och förvandling, red Erwin Leiser, 1961 och Nelly Sachs samlade dikter från 2001 översatta av Rolf Moberg.

Sveriges rika litteraturskatt av och om invandrade kulturarbetare finns listad i Immigrantinstitutets arkiv. Exempel ur 1990-talet är Ebba Sörboms Det drömda livet från 1991, Anja Tynis vittnesmål Finnungen från 1998 om en barndom som krigsbarn i Sverige, och Nana Westerlunds berättelse Jag vill bli svensk om en tidig flykt från nazisternas Wien i hopp om att undkomma rasismen. I början av 2000-talet utgavs Yeshiwork Wondmenehs När bergen andas om Sara från Egypten som söker skapa sig ett liv i Sverige, Marjaneh Bakhtiari utkom med Kalla det vad fan du vill från 2005 och Kan du säga schibbolet från 2008, Jonas Hassen Khemiri debuterade 2005 med Ett öga rött om mellanförskapets dimensioner. Nyligen utkom Khemiris Allt jag inte minns från 2015, Athena Farrokhzads Vitsvit från 2013 och Trado från 2016, Pooneh Rohis Araben från 2014, men även en roman på svenska förankrad i livet för tre kvinnor i Kongo-Kinshasa, Sakina Ntibanyiteshas Krig i paradiset från 2015 samt en självupplevd berättelse för barn, Den långa långa resan av Ilon Wikland om en ensamkommande flicka från Estland med hunden Tito. 

År 2014 var annars det år förlagen lät publicera en större mängd boktitlar med fokus på migrationens problematik och möjligheter; de flesta av titlarna var journalistiska reportage, som högaktuella Syrien brinner, hur revolutionen mot Assad blev ett inbördeskrig av Aron Lund men där fanns även ett antal romaner, se artikel i DN. Föregångaren, författaren och professorn Theodor Kallifatides utgav till exempel Med sina läppars svalka, en roman tecknad mot bakgrund av immigrationen från Grekland till Sverige. I år kom också Kallifatides roman från 2001 i pocket, Ett nytt land utanför mitt fönster, om språk i allmänhet och att erövra svenska språket i synnerhet. Från utgivningen 2015 bör en inte ha oläst det litterära reportaget Resa in i tomheten, en berättelse från Syrien av Samar Yazbek.

För att främja god litteratur och motarbeta rasism och fientlighet instiftades 2015 i Australien ett pris för unga författare med minst en förälder född i ett annat land, Deborah Cass Prize; ett nystartat brett initiativ med liknande syfte heter ”Nya röster”, skapat av Litteraturföreningen i Dalsland. Mer om projektet kan läsas på Boktugg. Just bokåret 2016 rymmer många aktuella vittnesmål, självbiografiska historier, romaner och noveller, alla med egenvärde. Utmärkande för titlarna är att de flesta är skrivna och berättade av unga människor samt att de med några undantag är utgivna på små förlag. Sist anges ett par nyutgivna fackböcker med humanitärt migrationsfokus:

 Skönlitteratur

Min vän Skuggan, Michael McDurbo, översättning Barbro Lagergren, Stockholm: B. Wahlströms, 2016. Aman flyr undan förtrycket i Afghanistan och får en följeslagare i hunden Skuggan. Barn- och ungdomsroman baserad på verkliga händelser. Samme författare har skrivit Den fantastiska historien om katten som försvann, översättning Lina Erkelius, även den en sannhistoria, från 2015 på samma förlag. Läs en recension av Min vän Skuggan av Belinda Graham i TK.

Adua, en roman av Igiaba Scego, översatt till svenska från italienska av Helen Monti, Stockholm: Contempo, 2016. Om att vara somalier i Italien från 1930-talet fram till idag. Läs en artikel i Femtiden.

Eller sjunk i havet och tre andra berättelser om flykt, noveller av David Mohseni, Zulmir Bečević, Ania Monahof, Marjaneh Bakhtiari med förord av Anders Rydell, Stockholm: Novellix, 2016. Såväl tid-rumsligt som perspektivmässigt mycket olika självupplevda berättelser om att tvingas på flykt eller att tvingas leva i ett annat land än sitt hemland.

Ett land att dö i av Abdellah Taїa, översatt till svenska av Håkan Lindquist och Davy Prieur, Stockholm: Grate förlag, 2016. Roman av Marockos första öppet homosexuelle författare. Om livet i ett skuggsamhälle bortom Pont Neuf i Frankrike. Läs en recension av Naima Chahboun i Ystads Allehanda.

Drömmar i vaket tillstånd av Nasser Naje Lazem. En berättelse om kriget i Irak, att fly undan det, att drömma, och att vakna till ett liv utan krig, Helsingborg: Hoi, 2016. Läs en artikel i S-Nytt.

Självbiografiskt

Gå bara: min flykt från Somalia till Sverige av Abdi Elmi med Linn Bursell, Stockholm: Ordfront, 2016. Berättelse om att fly från ett öde som barnsoldat; från Mogadishu i Somalia till Libyen och därifrån i en ranglig båt över havet till Europa och Sverige. Här en recension av Lina Kalmteg i SvD.

Nujeen: flykten från krigets Syrien i rullstol. Av Nujeen Mustafa med Christine Lamb, översättning av Sandra Rath, Göteborg: Harper Collins Nordic, 2016. Den stridbara Nujeen tänker inte bli en siffra i mängden. Läs artiklar i DN och PP.

Jag var precis som du, Negra Efendić, Stockhom: Natur & Kultur, 2016. Vinnare av Stora journalistpriset i kategorin Årets berättare. Läs artiklar i Medievärlden och i Expressen.

Farväl Eritrea av Samuel Brhane, översättning och bearbetning Joakim Andersson och Isayas Adhanom, Stockholm: Publit, 2016. Om att fly från tvångsgiftermål, över Sahara mot Medelhavet och Europa. Läs en recension av Agnes.

Reportage

Bakom varje fönster bor ett hjärta av Soheila Fors, Örebro: Libris, 2016. Nio kvinnor och en man berättar om hur det är att mötas och leva i en annan kultur än en växt upp i. Läs en artikel i NA.

Jag kom ensam – om flykt i barn- och ungdomen av Kenny Bengtsson, 2016. Intervjuer med och porträtt av ensamkommande barn och ungdomar.

Fackböcker

Flyktingkrisen och den svenska modellen. Lund: Celanders förlag, 2016. Anders Nilsson och Örjan Nyström skriver om hur Sverige kan ligga i framkant: ”Försök att idag resa murar leder till katastrofer.”

Irreguljär migration i Sverige, rättigheter, vardagserfarenheter, motstånd och statliga kategoriseringar av Maja Sager, Helena Holgersson, Klara Öberg, Shahram Khosravi, Sofi Jansson med flera, Göteborg: Bokförlaget Daidalos, 2016. Om ”verklighetsglappet och den våldsamma utestängning som sker i välfärdsstatens geografiska och rättsliga marginaler”.

©Arimneste Anima Museum #2